Jag har blivit frälst

Denna youtube-kanal alltså! Titta bara ni kommer förstå, det finns så sjukt många liknande videos och alla är bra och vissa är sjukt bra! Detta är bara några av mina favoriter! bara titta!
 
 
 
 

Då va det gjort

 
Så har man helt plötsligt sökt till högskolan fast man sa att man ALDIG skulle börja plugga direkt, man skulle ju jobba ett år eller två, resa jorden runt typ. Men insåg i panik några dagar innan annmälan stängde att det skulle sluta med att jag aldrig tog tag i att fixa ett jobb och när jag gjorde det så skulle jag antagligen inte trivas, blir ju utbrännd efter typ en dags jobb i cafe eller likande. Nej men kände bara att nä alla andras liv kommer fotsätta och mitt kommer stå still. Jag trivs med att gå i skolan, jag hatar förvisso att plugga mer än något på denna jord, men då är det det där plugget man måste ta tag i när man ligger hemma i sängen och inte vill något annat än att kolla på ett till avsnitt av vampire diaries jag menar. Att va i skolan har jag inga problem med (oftast). Är en social människa och blir sällskapssjuk efter 2 timmar själv, men måste ändå bli typ tvingad att träffa folk för annars blir det inte av. Så att gå i skolan passar mig. Så ja jag sökte till högskolan, men liksom resa kan jag ju göra ändå!!!! när man har lov, kan ta paus i ett år och sen fortsätta, det löser sig liksom!!!! 

Men ah vidare till vad jag sökte till. Ja läkarlinje står ju överst. Alltså ja.... jag kommer ju inte komma in. Men kände ändå att mirakel sker. Sen den linjen jag är mest innne på, lärarlinjen på gih, börjad med att jag ville gå på gih, sen så började jag tänka att lärare va kanske inte så dumt, jag får ju sommarlov. Så nu slår det ut alla andra jobb inpricip pga sommarlov, sommarlov är heligt. Sen sjuksköterska, ja jag skulle så gärna vilja utbilda mig till det men tror inte jag vill jobba med det. Hänger inte ihop riktigt men ah. Skulle vilja utbilda mig till det för skoj skull men det kanske är lite väl att plugga i tre år för skoj skull..

Aja det va det! Kommer antagligen skriva mer om detta!!

Seeeeeeen kan jag meddela att jag va i London!! ALLT gick bra! Jag menar allt!!! alltså inget gick fel!!! Förutom att det va koriander i guacumolen, men det va det enda problemet vi stötta på! Konserten ägdeeeeeee! Vi hade bra platser, Luke va en ängel, jag bölade efter, allt va i sin ording.. kommer lite bilder sen!
 
puss hej

Nu ska jag blogga lite

Har inte bloggat på evigheter. Har likosm inte velat, alltså verkligen inte velat hatar stressen över att man typ måste dela med sig om vad man har gjort. Käns som att så mycket saker förstörs då, som att jag typ gör saker för andra än för mig själv. Men nu sitter jag här hemma och har astråkigt och ville bara blogga lite helt enkelt. Ska nog börja göra det igen, alltså ingen läser ju ens denna blogg så varför inte. Har bara lust att skriva av mig lite bärätta vad jag gjort, typ för mig själv. Så har bestämt nu, ska börja blogga för mig själv, nästan så jag vill göra bloggen prvivat och bara ha den helt för mig själv, men som sagt ingen läser ju ändå.
 
Så ja, vad har jag gjort med mitt liv. Ja jag har varit skadad, en hel vinter kul kul. Men har börjat springa igen nu vilket känns bra, fast är för tillfället förkyld villket SUGER!!!! Helt ärligt vill bara träna. Om jag inte är frisk i övermorgon så blir jag fett deprimerad hel ärligt, det är tävling, vill bara sprina. Tävla, ta ut mig så jävla mycket. aja.
 
Kom hem från läger igår, har varit i Tjeckien. Det va astrevligt, blev sjuk där vilket va lite mindre trevligt, men han iaf springa alla tävlingar vilket gick bra förutom att jag fortsätter i mina gamla banor och lägger en 10-min bom men sen går resten bra. Så ja jättebra gick det ju inte men ni fattar. Kände iaf att jag kunde springa på, det va brutal stigning alla dagar och vaderna pallade faktiskt så nu känner jag att det är lugnt, nu kan jag ut och plåga dom så fort jag blir frisk. De va Amanda som smitta mig men hon blev ju frisk på två dagar som alltid den jäveln (skoja <3). Nä men så är livet just nu.
 
Så nu sitter jag här hemma, borde skiva en svenska inlämmning, borde plugga fysik, mycket man borde, lite man gör... Så skriver detta istället. Var vill jag ens komma med detta? (undrar ofta)
 
Sen en till grej, färgade håret, blondrae, vilket jag inte fattar varflör jag fortsätter göra eftersom jag inte alls gillar mitt hår blont. men orkar inte färga utväxt, men nu är det blondrae än min naturliga så fattar inte vad jag gör, och gult är det. 
 
På torsdag åker jag till london!! Och ska se 5sos!!! döööööööööör. Är nojog dock över precis allt. Att det ska vara något fel på våra flygbiljetter att det ska vara något fel på våra konsertbiljetter, är nojig över att jag säger att jag är nojog och då kommer det jag säger jag är nojig för hända *peppar peppar ta i trä*. Så ah jag är nojig. Typ mitt liv.
 
Vill bara va frisk och träna iaf..... aja hörs sen, hej!

Agnes

 
 
 
Alltså jag hade förträngt hur fucking grym hon är. Dör för dessa covers hon gjorde i så mycket bättre. Den första är typ allt jag lyssnar på just nu

-

 
 

:)

Höst, levande ljus, inga läxor, Säsong 1 av Vampire Diaries.... Klyshigt men en torsdag kväll kan nog inte bli bättre
 

Livepodd

Igår var jag och Amanda på Martin och Hannas live pod. Dom "firade" sin hundrade podd. Om ni inte lyssnat på den så heter den Hanapees otroliga podcast och är den roligaste podcasten någonsin. Det var sjukt kul att få träffa dem och lyssna på dem göra sin podd live! Jag och Amanda tänkte att vi skulle va där i god tid för att komma in, så vi va där kanske 50 min innna insläppet vilket resulterade att vi va först i kön, så första parkett blev det haha. Sjukt bra kväll iaf!
 
 
 
 
 
 

De här med tålamod.

Tålamod är något jag inte har. Alltså inte alls. Om det inte var för att min envishet kompenserade skulle jag knappt fungera som männsika. Om jag till exempel sitter och gör någon slags läxa eller likande som jag inte förstår mig på, så kommer jag med största sannolik het kasta iväg skiten för att jag blir irriterad men sen gå och hämta den igen sekunden efter för att fortsätta, för ge upp kan jag ju inte göra. Det går inte. 
 
I alla fall. Jag har varit skadad lite smått nu sen i slutet av sommaren. Började med en häl som sedan gjordes sällskap av en ljumske och när dessa två började ge upp så hälsade först en och sen två onda vader på. Dessa jävla vader. Funderar helt ärlig på om det är värt att skär av dem och ersätta med prteser. Nu låter de som detta är jättedramatiskt, att jag inte ens kan gå, typ måste sitta i rullstol. Och nä så är det inte (bara nästan i böjan). Allt började med mitt första intervallpass sen hälen började krongla. Det gick bra, men under nedjoggen började det göra så förbannat ont i vaden. Nu i efterhan så har jag och google kommit fram till att det handlade om någon form av britning, inte så stor, men ändå bristning, typ överansträngning. Haltade i några dagar, gick sen till naprapat, han körde lite stötvåg och vipps så va det nästan borta. Det fortsatte dock krampa lite och sen började andra vaden göra ont efter ett spinningpass (??? liksom va, efter spinning???) Aja, iaf så har jag kört lite lugnt bara sprungit i skogen typ, och det blev in princip helt bra. Känndes bara lite spännt när vi gjorde mycket hopp och så på dansen. Så eftersom det kändes så bra så tänkte jag, yes äntligen kan jag ut och köra intervaller. Gick asbra, tills jag på sista intervallen vilket va en 2 min. Körde 10+8+6+4+2. Så bara liksom högg det till lite, fast på ett sätt som är väldigt svårt att förklara med ord. Har kännt känslan flera gånger under den här perioden men inte riktigt så starkt. Jag kan tänka mig att det är så det känns när något går av. Men grejen va att det började inte göra ont? Bara lite sen. Det käns absolut inte som det kändes första gången det börja göra ont, men typ som att jag har hoppat till baka till hur det kändes för kanske två veckor sen. Så vet inte riktigt hur allvarligt det är? Men men, får faktiskt skylla mig själv lite, jag menar tror jag helt ärligt att det kommer gå att trycka på i en två minutersintervall i slutet av ett pass när jag inte springit väg/eljusspår fort på flera veckor,. Desutom slutade jag med de där tåhävningarna så fort det började kännas lite bättre, och det va ju inte heller som jag va bra på att göra det innan. Nä nu får jag fan skärpa mig. Ha lite jävla tålamod och tänka lite innan jag gör något. 
 
Enda problemet här nu då är 25-manna nästa helg, kommer antagligen få köra en sån där vit kort jävel. Kommer nog inte vara några problem, är ju om en vecka, och jag har ju faktiskt inte riktigt ont, det hugger till lite svagt ibalnd bara. Vaderna känns liksom allmänt sköra. Men vafan får väl ha kompressionsstrumpor och kötta liniment, brukar ju va ett vinnande koncept. I värsta fall får jag lämna återbud senare, det ska man ju häslt inte göra då det blir så jobbigt för uk, men som det ser ut nu så borde jag ju faktiskt kunna springa. Aja, det blir som det blir. 
 
Nu ska jag göra tåhävningar vara vaken sekund och typ göra de saker som naprapaten sa att jag skulle göra som jag aldrig gjorde.... Samt fortsätta läsa forum där alla 45+ gubbar hänger för att diskutera alla sina löparskador, de e där jag hänger, gubbvaderna och jag.
 
 

20 September 2015

 
Idag var det Stafett-SM! Vi slutade 6:a vilket va kul. För mig gick det bra, lite sämre första halvan men annars så e jag nöjd. Har inte gått bra på de andra SM-tävlingarna så va kul att man kunde avsluta säsongen med ett bra lopp iaf! Sen är det ju alltid extra kul med staffet så det blev ett nice avslut. Säsongen är väl inte helt slut, men inga viktiga tävlingar kvar. Nu kan man äntligen andas ut lol
 
 

Freak - Molly Sanden

 
 

Jag tycker hela denna videon är så sjukt vacker, både budskapet och själva videon eller vad man ska säga. Rös första gången jag såg den och gör det fortfarande.

 

Det har varit mycket snack om detta i media på sista tiden eftersom att hon visar sig naken, och det ska tydligen vara jätte starkt av henne eftersom att hon är tjock..?! What? Jag tycker själv att det är starkt av henne men inte av den anledningen, hon säger själv att hon mått väldigt dåligt över sin kropp för att hon inte känt att hon lever upp till idealet. Att hon aldrig hade vågat göra detta men gjorde det ändå för att göra ett statement mot alla som kallat henne tjock och vara en förebild för andra unga tjejer. Det är det som är starkt att hon gjorde det även fast hon inte var bekväm, att visa att hon är bra som hon är, inte att hon var modig nog att visa sig naken även fast hon va tjock, som många får det att låta som.

 

För det första så är hon inte i närheten av tjock?! Hon är heeelt normal, inte pinnsmal men helt normal. Men i samhället vi lever i duger man inte om man inte är pinnsmal. Allas kroppar är olika, vissa är naturligt väldigt smala, andra inte lika smala naturligt. Men om man är hälsosam så är man oftast inte tjock, kanske i samhällets ögon men inte enligt verkligheten.

 

För det andra måste alla sluta koppla om någon är vacker med personens vikt. Som att man bara kan vara vacker om man är pinnsmal? Jag vet inte hur många gånger jag läst "hon visar tjejer att man inte behöver vara smal för att vara vacker", "hon är jättefin för att vara stor" m.m. Allas kroppar är olika, två personer kan äta exakt samma och röra på sig exakt lika mycket men se helt olika ut. Samhället får då tjejer som inte är pinsamma men helt normala och hälsosamma att känna sig mindre värda. Alla är så sjukt olika, man kan inte jämföra sig med någon annan. Jag måste själv påminna mig ofta att inte jämföra mig med andra och att jag duger som jag är för man får ständigt höra från media att man inte duger eftersom att man inte ser ut si eller så. Och det är så sjukt synd, det är så många tjejer i världen som mår dåligt över deras kroppar och inte känner att dom duger för att de inte passar in i samhällets mallar. Så många som får ätstörningar och mår psykiskt dåligt, så dåligt att vissa inte ens klarar av att leva längre, och det är så jävla hemskt att det ska vara så?! Samhället har ett ideal, men all är så olika så det är bara en bråkdel av väldens befolkning som lever upp till detta ideal. Därför ägnar så många sitt liv åt att sträva efter något de antagligen aldrig kommer nå istället för att acceptera den man är och faktiskt inse att man faktiskt är jävligt bra som man är!

 

Jag skulle kunna fortsätta med detta inlägg tills det blir en hel bok, men måste nog bryta här. Jag hoppas ni förstår vad jag försöker förmedla!